Man ska inte vara rädd för att dö för då har man nog lite problem i framtiden eftersom tillslut så dör allt och alla. I det RIKTIGT långa loppet så kommer inget att överleva då universum går in i den mörka perioden. Så tillslut, även om det är långt dit så kommer allt och alla att dö.

Vad är det som är så skrämmande med döden? Jag t.ex skulle inte vilja dö idag.

Tror det handlar om nästan alla andra rädslor. Okunskap. Att vi faktiskt inte vet vad som händer efter döden och att inte veta någonting kan vara skrämmande.

Att dö är ingen övernaturlig upplevelse, det är ju bland det mest naturliga som finns eftersom det sker så ofta att något dör. Tänker ni på att varje gång ni dödar ett djur som en mygga, fluga eller spindel eller vad som helst att ni har berövat denna deras enda liv? Att ni har skickat in det livet till det stora mysteriumet som så många av oss är rädda för?

Så vad kan hända när man dör? Det beror på helt vad man tror på. Vi har flera alternativ, komma till himlen, paradiset, helvetet, skärselden, bli ett med världsaltet, att allting bara slutar osv.

Eftersom jag inte har några som helst minnen innan födseln så är min gissning, av sunt förnuft att man går tillbaka till det. Alltså ingenting. Det är egentligen ingenting heller då att vara rädd för eftersom jag inte har några minnen, inga känslor, ingenting så kommer jag antagligen känna detsamma när jag dör.

Detta är ingenting som jag personligen längtar efter och jag är lite rädd för att det ska komma för tidigt till mig. Livet, hur hemskt det än är, så tror jag att det är roligare än döden.

Föreställ er att ni inte kan tänka, inte känna, inte se, inte smaka, inte höra, inte lukta, inte kunna röra på er för ni har ingen kropp men ni lider inte för ni kan inte tänka. Då har vi min vision av döden.

Och djur upplever samma död som vi. Så det är vad vi skickar in flugorna i, myggorna, allting. Det är lättare att se dem som våra jämnlika när man inser att vi lever samma liv. Bara deras är kortare.

Vi föds in i en värld där en massa människor välkomnar oss (förhoppningsvis) men när vi dör lämnar vi alla och fortsätter in till det stora mysteriumet ensamma utan att kunna ta med oss någonting, överhuvudtaget.

Det finns en knapp på erat kylskåp. Varje gång ni trycker på den knappen så får ni 50 000kr direkt in på erat bankkonto som ni är fria att göra vad ni vill med?

Behöver du en tv? Tryck en gång.

Behöver du en bil? Tryck tre gånger.

Behöver du en dator? Tryck en gång.

Behöver du ett nytt hus? Tryck 15 gånger.

Varje gång du trycker så dör en människa i direkt konsekvens av att du har tryckt på den knappen. Varje gång du får 50 000 kronor så dör en människa någonstans i världen. Det kan vara en frisk människa, en sjuk människa, ett barn, en gammal människa. Det är 1 på 6 miljarders chans att den personen som dör är din mamma, eller din pappa, din dotter eller din son.

Skulle du trycka på knappen?

Om du svarar Ja på frågan så är då frågan... är det HELT orimligt att attackerna 9/11 var insiderjobb ifrån World Trade Center, av människor som skulle få ut miljarder av dollar?

Jag tycker inte att det är helt orimligt och inte osannolikt heller. Jag tycker det finns människor i USA som har betydligt större motiv av att se WTC rasa än frihetskämpar/terrorister halva jordklotet därifrån.

Pengar är det universiella medlet att göra folk galna. Pengar gör nog mer människor galna än vad religion gör. Skillnaden är att det är "legitimt" när det gäller pengar verkar det som, medans när det gäller religion blir man "fanatiker". Västvärlden har en gemensam religion och guden heter "Pengar".

Igår kväll var jag ute på uppdrag av en vän som arrangerade en stor fest i Östersund. Uppdraget gick ut på att underhålla människor på festen, de lyckades underhålla sig själv väldigt bra men det kändes som jag var en fin udd.

Lance Burton säger i en intervju att det svåraste för en magiker är inte att utföra magin utan att få folk att vilja se det. Det är ingen behaglig känsla att bli lurad men vi magiker måste på något vis få människor att uppskatta det, och det märkte jag igår. Först var många väldigt skeptiska. En del idiotförklarade mig nog t.o.m när jag frågade dem om de visste vad "det här vad" och höll fram en kortlek.

Men jag älskar det.

Det var andra gången jag fick trolla på en fest där jag har blivit ombedd av arrangörerna att trolla och denna gång gick betydligt mycket bättre än någon gång tidigare. Jag var verkligen, verkligen på topp igår. Inga missar i korttricken. Bolltricken funkade UTMÄRKT. Pappersproduktionen var nog höjden. Då stod det en halvring med människor runt mig och om det hade varit på gatan och jag hade hållit ut en hatt hade de säkert betalat.

Det känns som att det börjar gå bra nu. Ett år inom magi och jag är helt fast. Helt.

Och efter jag har läst Jeff McBride's häfte om sin mentalitet och tips så kan jag bara citera det och så kommer folk veta att framöver kommer de aldrig se mig utan en kortlek. Jag sover med kortlekarna på nattygsbordet t.o.m

"There is a difference between a magician and a magic act. A magician is ready and willing to perform 24 hours a day, 7 days a week."

-Jeff McBride

Pratade nyss med en... vad kallar man det? Vän? Eller det kanske inte är ordet jag letade efter. Jag pratade i.a.f med en person som vars relation till jag inte kan identifiera, men om det någonsin var vän så är det fd nu.

Jag är en jobbig jävel som frågar frågor som "Hur tänkte du nu?" eller "Vad tycker du om detta?" eller "Kan du förklara varför du sa så?" osv.

Dessutom så som ni kanske har märkt om ni har läst tidigare inlägg så har jag ögonen öppna för restrerande världen så mycket som möjligt för allt händer inte i Piteå, och under den senaste tiden, de senaste åren rättare sagt så har jag mer och mer börjat bry mig om andra. Om människor som har det dåligt, riktigt, riktigt dåligt. Hur kan jag som 19 årig student hjälpa dem? För det första så studerar jag TV-produktion och förhoppningsvis så med kunskapen jag får med mig härifrån kommer kunna informera om situationen i världen. Tills dess får jag informera, för information är den enda hjälp som funkar, att få folk att öppna ögonen. För om ingen bryr sig, finns ingen som vill hjälpa.

Så inte nog med att jag är intresserad av folks tankar och handlingar, varför de gör vissa saker så vill jag även påverka dessa personer till att tänka mer på andra. Det betyder inte att de ska bli som jag, som t.ex i förrgår brast i gråt när jag läste om ett fängelse i nord korea där fångarna hade barn och barna gick i skola i fängelset och hur en lärare att bestraffat en flicka med ett slag i huvudet så hårt att hon avled.

Jag menar, det är INTE rätt på något sätt och vis och jag kan inte förstå hur man kan bara kan rycka på axlarna och inte tro att det är ens problem eftersom det ÄR ens problem. Vi lever alla under samma sol och alla andas vi samma luft, om något är fel här i världen ska det förändras och inte accepteras. Det ÄR våra problem.

Men att informera om sånt här uppskattas inte och jag uppfattas som att jag ser mig själv överlägsen. Varför kan jag inte förstå, eftersom jag vill få upp ögonen på dessa personer som har det såhär. Jag tittar aktivt på dokumentärer och hoppas på att själv få göra en i framtiden men i syftet att öka medvetandet. Jag är inte överlägsen gentemot er och jag respekterar era åsikter och tankar, det är därför jag vill höra dem. Jag kanske inte delar dem men jag respekterar dem och jag vill även kunna påverka er. Jag hoppades på att ni skulle respektera mina tankar och åsikter och inte se mina ord som ett sätt att sätta mig över er, jag hoppades att ni skulle lära er något och åtminstone skänka en tanke åt dessa personer så när tiden är rätt och personen har klivit fram som inte bara tänker utan också arbetar aktivt för en förändring, så ni som har skänkt tankar åt förändring kan ställa er bakom denna person så han eller hon vet att det finns fler i världen och tillsammans kan vi skapa en bättre värld.

"Jag vet vem jag är och vad jag kan göra för världen" hörde jag någon säga och jag uppfattade som "Det finns inget som du eller jag kan göra" men sanningen är att världen krymper mer och mer för varje dag och desto mer världen krymper desto mer kan den enskilda människan göra. Det är bäst att utnyttja detta för eventuellt så kan detta förändras och våran demokrati tas ifrån oss. Än så länge kan vi synas och påverka, så länge vi själva vill och har ambitionen, motivationen, viljan, styrkan och allt därtill.

Kommit hem ifrån en resa. Jag brukar sällan skriva om det jag gör utan mer om mina tankar. Detta är något som jag gjorde och som rörde om mina tankar.

Jag reste till Las Vegas förra onsdagen för jag skulle gå på en undervisning i Street-magic med Jeff McBride. Men det slutade med att jag lärde mig så mycket mer än bara några trick.

Jag fick bo hemma hos Jeffs grannar i Las Vegas och de hjälpte mig och mer eller mindre tog hand om mig så jag inte försvann, blev såld som slav till Mexiko, mördad eller rånad.

I.a.f de hjälpte mig att få ut så mycket som möjligt av min vistelse i Las Vegas och det uppskattar jag verkligen. Om de någon gång mot förmodan skulle läsa detta så vill jag säga "Thank you Liz and Jay for helping me in Las Vegas. I had a wonderful time with you and I'm looking forward to meet you again soon."

Det var den sjukaste och bästa upplevelse jag någonsin har haft i hela mitt liv. Gjort alltifrån sett Lance Burton uppträda på Monte Carlo, till att gå igenom mer eller mindre varenda hotell längs med the strip, till att uppträda med magi på en liten scen på Age of Chivalry, en medeltida festival, till att uppträtt utanför Planet Hollywood på the strip.

Sjukt, bästa jag har gjort. Jag åkte dit med en massa tankar och avsky, därborta förändrades jag och kom tillbaka som en lugnare, mer fokuserad människa. Magi är vad jag gör och kommer fortsätta med och förhoppningsvis, så ses vi, Liz och Jay nästa år igen om jag sparar ihop tillräckligt med pengar.

Magi och reaktioner.

Jag trollar en hel del som sagt, har trollat i nu över ett år och jag tycker ändå att jag har kommit en hyfsad bit på detta året. Jag är sådär att om jag vill något då gör jag det och då är det till 100% och det har det varit med magi nu.

Det intressanta är när man trollar framför en publik eller framför människor överhuvudtaget. Deras reaktioner. Det jag har lagt märke till är att killar är lite mer reserverade, de vill inte verka dumma och vill gärna lista ut en (om man inte känner dem sen tidigare). Tjejer är mer öppna och brukar visa förvåning (om de blir förvånade vill säga.)

Trollade för en skolklass innan sommaren och då var det en kille som satt helt tyst och rörde inte en min och sen i slutet försökte han förklara hur jag gjorde. Jag säger såklart aldrig hur jag gör, inte ens om en person lyckas gissa rätt (som har hänt då och då när folk är väldigt uppmärksamma och jag klantar mig) men den här killen svamlade en massa goja för att försöka vara smart.

Jag fattar inte varför folk ska försöka överlista en. När jag ser ett magitrick som jag inte kan blir jag 1) imponerad (om det är bra vill säga) 2) nyfiken att lära mig det.

En sak som man måste lära sig när man ser ett trolleritrick. Det är inte personligt att man inte fattar, man är inte dum om man inte förstår. Trolleri är INTE kul om man förstår det. Det är "WTF?!" effekten som är det underhållande med magi. Så därför för eran egna skull... nästa gång ni ser ett trick njut av det istället för att försök att lista ut det.

En kul reaktion fick jag en gång när jag trollade bort ett stearinljus.

"Sluta trolla bort saker sådär. Folk blir ju förbannade och du kommer att få stryk."

Njut av Lance Burtons duv och ljus rutin.

Sitter och lyssnar på Nine inch Nails - Ghosts 12 II och så började jag tänka på Sharon Tate. En av världens vackraste människor. Modell på 60talet och gift med Roman Polanski.

Hon blev mördad av Mansonfamiljen 1969.

Jag läste förut på Aftonbladet.se att en av de som blev dömda till livstids fängelse för morden hade dött i fängelset nu och när jag läste om denna person (kommer inte ihåg namnet) så stod det att hon hade dödat Sharon och att Sharon hade bett dem att sluta om och om igen.

Så jag googlade i.a.f Sharon Tate och fick se några riktigt vackra bilder på henne och några riktigt hemska... Då finns det ute på internet bilder som polisen har tagit från brottsplatsen där hon dog.

Hur kändes det då att dö? När man ville egentligen leva? Tanken får mig att bli gråtfärdig. Jag har en tendens att värdera livet väldigt högt både mitt egna och mina medmänniskors.

Jag har haft dessa tankar många gånger förut och då bl.a när flygplanet kraschade utanför Brasiliens kust.

Hon måste ha varit väldigt rädd, jag hade varit väldigt rädd. Att dö är något som man måste förbereda sig på. Hon hade inte räknat med detta när hon vaknade upp den morgonen. Sen att det står i texten att hon bad dem att sluta och de slutade inte gör mig extra upprörd. Vad har de för rätt att ta en annan människas liv? Ingen. Har någon någonsin rätt att ta eller skada någon annan människa? Nej.

Och Ghost 12 II går om och om igen på repeat.

Jag brukade fridyka förut, det är när man dyker utan tuber och så man håller bara andan och ger järnet. Jag brukade tänka hur det skulle vara att inte få luft, att kunna dra in luft i lungorna. När man dör, känner man då sitt sista andetag? Vilka tankar går igenom ens huvud då?

Blir galen av dessa tankar... men det finns ju en anledning att denna blogg heter "Sick and twisted".

Jag är inte den att avgöra vad som är rimliga priser inom musik, men jag har fått känslan, jag vet inte om ni har fått samma känsla, att dagens musik produceras enbart i ett syfte att tjäna pengar. Det förstör hela grejen för mig när jag lyssnar på en låt att veta att musikern eller personen bakom denna låt skapade den inte för att säga oss någonting, inte för att han eller hon hade någon mening annan än att folk skulle köpa musiken så han eller hon kunde tjäna pengar på den.

Jag lyssnar väldigt mycket på bandet Nine Inch Nails. Jag hörde en tidig intervju med Trent Reznor på Youtube då han var emot fildelning och tyckte att folk inte hade rätt att ta det han hade skapat och ge ut det gratis till andra. Nej, detta förstår jag med och jag tycker inte att fildelning är rätt. Trent har däremot ändrat sig här verkar det som eftersom The Slip, hans senaste album ligger uppe just nu för gratis nedladdning på NIN's hemsida. (Ni som vill ha bra, gratis musik, bör genast ladda ner detta album! Verkligen att rekommendera. Eller sök på Youtube/Spotify efter Echoplex som är min favorit ifrån det albumet.)

Jag vet inte varför han ändrade sig men han har även tagit en sund syn på musikpriserna som jag alldeles nyss sa att folk skapar musik för att tjäna pengar så har i.a.f han skapat sin musik ifrån det perspektivet att han vill förmedla något.

Detta är något som musikbolagen får ta och försöka konkurera med. Nine Inch Nails släpper ett dubbelalbum med 36 stycken instrumentala låtar. En digitalkopia av dessa 36 låtar kostar 5$(!!!) det är 35 kronor. En CD kostar 10$, 70 kronor. En vanlig CD med 8-10 låtar brukar kosta runt 99 kronor i affären. Eller en ny kan vara så dyr som 199 kronor.

Och Trent Reznor är nog ingen fattig man för han säljer ut sina låtar så billigt. Ghost I-IV skivförsäljningen gav honom 11 miljoner kronor på ett år enligt NINwiki. Det är en ganska bra månadslön.

Finns inget osexigare än industrier i en stadsmiljö. Jag bor i Piteå och pappersindustrierna förstör verkligen stadsbilden. Sätter man då in ordet industri tillsammans med musik, som musikindustri blir det väldigt osexigt också. Musik ska inte vara en industri, det ska vara ett fritt kreativt skapande som binder ihop människor mellan skaparen och lyssnaren där det finns ett budskap och en mening.

Den bästa känsla jag vet är gemenskap och det känner jag när jag lyssnar på Nine Inch Nails.

(Sen kan jag ju inte förneka att det inte finns en musikindustri och att några av mina favoritband är en del av den, då bl.a Nine Inch Nails. Men ordet får mig att rysa...)